Bra fotbollsväder, några plusgrader, lagom luftfuktighet och vindstilla. Djurgårdens IF FF 06-7 var på besök och visade sig vara precis så svåra som vi befarat. Redan i första minuten tacklades vår mittback i en närkamp och det tog så illa att nyckelbenet bröts. Skada som bedöms ta 4-6 veckor innan Filip är tillbaka i spel igen. Skadan tvingade tränartrion att omgruppera i backlinjen och det ställde till det en del i vårt spel. Första halvleken höll inte någon högre klass från något av lagen. Många felpass och onödiga närkampssituationer. Inget av lagen lyckades kombinera sig fram till några riktigt vassa målchanser. Däremot så lyckades Djurgården att kontra in både ett, två och tre mål innan halvleken var till ända. Ett inte helt rättvist resultat efter hur spelet på plan sett ut, men kontringar ingår också som en ingrediens i fotboll och där var DIF vassa. Där har vi en läxa att lära.

Att starta andra halvlek med ett underläge 0-3 är ingen drömsituation. Våra blå tog sig dock själva i kragen och tog över spelet efterhand och började närma sig en reducering, men innan den kom så kontrade DIF genom sin duktige anfallare in ytterligare ett mål. Vårt innermittfält växte dock minut för minut och mot slutet av halvleken dominerade Erik Karlsson och William Frisch planens centrala delar. Vårt försvar ställdes ändå på svåra utmaningar då fyramålsskytten i DIF med jämna mellanrum utmanade dem. William Westerberg i målet visade sig dock vara den som ägde straffområdet och avvärjde det mesta.

Det är tråkigt att förlora och vårt FC Kallfors gjorde allt vad de kunde för att försöka sig på den svåra uppgiften att på de sista 30 minuterna hämta upp ett underläge på fyra mål. Adam Krakowski och Love Lundqvist reducerade i  minut 59 och 60 till 2-4. Båda målen assisterade av William Frisch. Närmare än så kom vi inte men vi försökte och det är det viktigaste.

Tack till publik, domare och spelare som gav oss fotbollsintresserade en trevlig förmiddag på LIP.

Kjell Axelsson